Som ni kanske vet sedan tidigare så skilde sig mina föräldrar för knappt ett år sedan. Det fick hela min värld ur gungning och sen dess har saker och ting inte varit riktigt okej. Jag hade vid den tiden nyligen tagit min examen och fått min receptarielegitimation, jobbet rullade på liksom sommaren. Det blev på tal om flytt, jag var tvungen att välja var jag skulle bo och i december förra året flyttade jag till Lund. Jag höll ganska så tyst om detta ett bra tag och det var för när jag höll på att packa inför flytten som jag nämnde det i bloggen.

 

Strax efter att mina föräldrar skiljt sig träffade min far en ny kvinna. Något som varken jag eller min syster var så glada för. Ja, det var fars beslut men allting gick så fort.

 

Jag flyttade till Lund, pendlade fem dagar i veckan till Tomelilla och Ystad för att jobba. Det var jobbigt men det var mitt val, hellre pendla två timmar varje dag än att vara arbetslös. Strax innan flytten hade jag varit på arbetsintervju för en fast tjänst inom Cura, som jag senare fick till min stora glädje.

 

Sedan flytten har allting hopat sig ovanpå varandra. Min relation till min far känns nästan obefintlig, mina styvbrödrar, som far fick på köpet när han blev ihop med en ny kvinna, är dumma som spån enligt min syster. Jag kommer från en håla där en hel är spån men det finns en hel del bra människor också. Ovanpå alltihopa så håller jag fortfarande på att komma till rätta på mitt nya jobb. Jag trivs, det vet jag i alla fall! Hur vet jag det? Jo, dagarna går för fort och vips så har man bara hunnit med hälften av allt man skulle göra när man jobbar sina timmar.

 

I all denna röran så fick jag för mig att börja dejta… Nä, det var aldrig en bra idé för jag var inte redo! Alltihopa slutade med att jag kommit fram till att jag har fortfarande inte riktigt kommit över Yuxuan. Och jag är inte riktigt redo för att börja dejta igen egentligen. Jag vill, men jag måste komma till ro på jobbet och i mitt liv.

 

Varför berättar jag allt detta för er? Jo! Anledningen till att uppdateringarna kan dröja ibland är att jag känner inte att jag har något roligt att skriva om i mitt liv. Det händer inget kul förutom att katten numera, troligen, älskar mig lika mycket som jag älskar hans lurviga lilla tryne. Ibland känns det som att det finns bara negativiteter i mitt liv. Just nu ser jag allra mest framemot min semester då jag vet vad jag ska göra nästan varje dag redan nu.

 

2014-04-27 20.04.55


2 Responses to “Confessions”

  1. Jonas Says:

    *kram*

  2. Sara Says:

    Du vet att vi alltid finns här! *Massa kramar*

Lämna en kommentar

Postat av Emma
Datum: 27th juni 2014
Kategori: My Life